Related Paintings of unknow artist :. | Portrait of Queen Constance of Austria | The Great Parterre at Longleat | Seascape, boats, ships and warships. 32 | God the Father as an architect, | The wonder of the accession of the breads and fish |
Related Artists:
James Latham
James Latham (c. 1696 - 26 January 1747) was an Irish portrait painter. James Latham was born in Thurles, County Tipperary, Ireland and possibly related to the family of Lathams of Meldrum and Ballysheehan. After some practice of his art, Latham studied for an academic year in Antwerp (1724 - 25) where he became a Master of the Guild of St Luke. He returned to Dublin by 1725, and may have visited England in the 1740s, as the influence of Joseph Highmore, as well as Charles Jervas and William Hogarth, is evident in his work of this period. Anthony Pasquin memorably dubbed Latham "Ireland's Van Dyck". Latham died in Dublin on 26 January 1747. Several of James Latham's portraits are in the National Gallery of Ireland collection in Dublin; one is of the famous MP Charles Tottenham (1694-1758) of New Ross, Co. Wexford, "Tottenham in his Boots" (Cat. No.411) and a second is a portrait of Bishop Robert Clayton (1697-1758) and his wife Katherine.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Federico zandomeneghi
Italian Painter, 1841-1917 .Italian painter. His father Pietro and grandfather Luigi tried to interest him in the plastic arts, but from a very early age he showed a stronger inclination for painting. Zandomeneghi soon rebelled against their teachings, and by 1856 he was attending the Accademia di Belle Arti in Venice, studying under the painters Michelangelo Grigoletti (1801-70) and Pompeo Molmenti (1819-94). As a Venetian he was born an Austrian subject, and, to escape conscription, he fled his city in 1859 and went to Pavia, where he enrolled at the university. In the following year he followed Garibaldi in the Expedition of the Thousand; afterwards, having been convicted of desertion and therefore unable to return to Venice, he went to Florence, where he remained from 1862 to 1866. This period was essential for his artistic development. In Tuscany he frequented the Florentine painters known as the Macchiaioli, with some of whom he took part in the Third Italian War of Independence (1866). Zandomeneghi formed a strong friendship with Telemaco Signorini and Diego Martelli, with whom he corresponded frequently for the rest of his life. In this period he painted the Palazzo Pretorio of Florence